Idag när jag satt på bussen så satt där också en alkis. Han travade runt lite hit och dit och satte sig först vid en dam, trots att bussen nästan var tom. Han hade plockat sig en bukett med ogräs som han viftade framför damen ifråga. Hon stirrade frenetiskt ut genom fönstret. Efter en liten stund när hon ignorerat honom en bra stund, medans han mumlade en massa oförståeligt, så hamnar han helt plötsligt brevid mig. Samma visa där, han mumlar och mumlar och jag förstår inte vad han säger, samtidigt som han viftar med buketten framför näsan på mig. Jag kör väl ungefär samma race med honom som hon gjorde, fast jag blippade på mobilen. Sen gav han sig av mot ett annat offer, och tillslut hamnade han på sätet framför mig. Och mumlar "Hela livet ut" konstant tills han klev av bussen. Man får sån lust att ruska om honom och skrika att han ska ta sig samman och gå till AA eller nånting. Man har bara ett liv, sup inte bort det.